Testa för: Blodgrupp, HCM och PK-Def !!!

LaPerm är i allmänhet en mycket frisk kattras med få sjukdomar och därför finns det i dagsläget inget officiellt hälsoprogram. För att fortsätta att hålla rasen sund och frisk har vi i samarbetsgruppen som krav att testa våra avelskatter för Blodgrupp, HCM och PK-Def.

Viktigt också (och framförallt om du ska låna/låna ut katt) att ha aktuellt Träckprov för mag- och tarm-parasiter! Detta kan beställas via SVA’s hemsida, stora tarm-paketet inkl Giardia, Koccidier, TF mfl.

Har man dessutom raser med andra vanligt förekommande genetiska sjukdomar i sina linjer (tex ABY/SOM/OCI som har PRA, Asian/BUR/BML som har GM2, NFO som har GSD IV, SIA/OLH/OSH/BAL som har PRA osv) bör vi naturligtvis även kolla dessa (genom DNA-test).

Blodgruppering:

Varför ska man blodgruppera?
Det uppstår problem om man parar sin hona med blodgrupp B med en hane som har blodgrupp A. Detta kallas Felin Neontal Isoeytrolys (NI).
Felin neonatal isoerytrolys (NI) inträffar när kattungar som har blodgrupp A diar från en hona med blodgrupp B och får i sig antikroppar mot sina röda blodkroppar vilket resulterar i att blodkropparna faller sönder och hastig dödsfall utan någon visibel orsak inträffar. Problem uppstår alltså bara om mor är B och far är A för då dör ofta ungarna eftersom de blir förgiftade av modersmjölken.

Endast individer med blodgrupp A används i La Perm-aveln och så vill vi att det skall förbli (och ännu så länge har ingen B-blods-LaPerm upptäckts, vad jag vet, dock ett fåtal bärare av B-blodsgenen) vilket gör blodgruppering viktigt.

HCM – hypertrofisk kardiomyopati:

Tyvärr har det även rapporterats om fall av HCM hos LaPerm, liksom hos alla andra kattdjur vi känner till, och därför väljer vi att följa PawPeds eller Nordiska RexRingens test-program mot HCM som du kan läsa om här och här.
HCM är en sjukdom som kan vara svår för ägaren att upptäcka. Symtomen kan vara nedsatt aptit, trötthet och andfåddhet. Det vanligaste sättet att få misstanke om sjukdomen är i samband med den årliga hälsokontrollen då veterinären lyssnar på kattens hjärta.
Då HCM är en ärftlig sjukdom skall de katter som används i vårt avelsprogram testas för att undvika att föra sjukdomen vidare.
Remissblankett för HCM-undersökning finns här.

PK-Def – Erytrocyt Pyruvat Kinas Deficiency:

Nya studier gjorda av felingenetik-forskare vid U.C.Davies har visat att genen för PK-Def finns hos ett stort antal raser, samt huskatter – La Permen inkluderad – så from 2013 gäller det att även testa för PK-Def.
Detta görs med ett DNA-test hos någon av genlabben: Langford, U.C.Davies eller MyCatDNA.
PK-Def eller PK-brist (ej att förväxlas med PKD, Polycystic Kidney Disease, som är en njursjukdom) är en anemisk sjukdom (blodbrist) och innebär att det inte finns tillräckligt mycket av ett enzym som är viktig för energimetabolismen i de röda blodkropparna (erytrocyterna). Är det brist på enzymet kan de röda blodkropparna inte bryta ner socker, som behövs för energiproduktion, ordentligt. Symptomen är likartade många andra sjukdomars och därtill kan sjukdomen vara oregelbundet återkommande och man tror att symtomen kan triggas av stress-situationer av olika slag. Därav ställs ofta fel diagnoser.
Sjukdomen ärvs recessivt och den är inte könsbunden. En katt med en normal och en muterad gen blir bärare men är alltså inte sjuk och kan inte utveckla sjukdomen. Katten kan emellertid föra vidare mutationen till sina avkommor. En katt med två sjuka gener har sjukdomen och får blodbrist förr eller senare.


FIV – Felint immunosuppressivt virus & FeLV – Felint leukemi virus:

Det är också viktigt att testa sina avelsdjur för FIV- och FeLV inför varje parning, speciellt om de vistas utomhus eller haft kontakt med katter från andra länder där dessa sjukdomar är betydligt vanligare.

FIV hos katt är ett virus som har likheter med HIV hos människor. Viruset kan inte bekämpas av kroppens immunförsvar och katten blir förr eller senare sjuk. FIV angriper kattens vita blodkroppar, precis som FeLV (se nedan), vilket leder till ett försämrat immunförsvar. 
En smittad katt kan leva frisk i många år innan den blir sjuk. Om katten är diagnosticerad med FIV är det dock mycket viktigt att katten hålls inomhus och inte tillåts träffa friska katter för att undvika att smittan förs vidare. En infekterad katt bär med sig viruset resten av livet.

FeLV är ett virus som angriper benmärgen och kattens vita blodkroppar, vilka är kroppens försvar mot olika sjukdomar. Eftersom de vita blodkropparna infekteras så sprids viruset sedan med blodet och infekterar andra vävnader i kroppen. FeLV är vanligast där det finns många katter. Infekterade katter smittar främst via saliv, t.ex. via bett eller att de slickar varandra.
Friska katter kan vara smittbärare. En del katter kan bära latent på viruset i flera år, dvs. bära på viruset utan att varken vara sjuk eller vara smittbärare. Denna latenta period avslutas antingen med att katten bekämpar viruset eller att viruset aktiveras och att katten blir kronisk smittbärare.

PRA – Progressiv Retinal Atrofi mfl:

Det kan även vara viktigt att testa sin La Perm för tex PRA om det förekommer tidigare inkorsningar med ABY/SOM/OCI eller andra raser med andra genetiska sjukdomar som finns att hitta på SVERAKs sida, om man inte har dokumentation på att dessa var fri-testade i stamtavlan. Det finns enkla DNA-tester som snabbt ger svar på vad katten bär för anlag för t.ex vissa sjukdomar, färger, mönster osv.
PRA är en ärftlig ögonsjukdom, där katten ser allt sämre ju äldre den blir. Det slutar med att den är helt blind på båda ögonen. Sjukdomen är inte smittsam eller dödlig men obotlig, den angriper ”bara” ögonens synceller i näthinnan. Sjukdomen har en recessiv arvsgång. Detta är mycket lömskt. Inte förrän två anlagsbärande katter paras blir resultatet kattungar med PRA. Detta kan alltså innebära att två helt friska och seende katter kan få ungar som senare utvecklar PRA.

Munchkin:

Munchkin är en kattras som är känd för sina korta ben. Varför den har korta ben är för att de har akondroplasi, vanligaste formen av dvärgväxt. Det är förbjudet inom alla FIFe-förbund att (from 2012-01-01) ställa ut, avla på och (from 2013-01-01) registrera avkomma efter katter med Munchkin i synliga stamtavlan – detta berör även en del av de svenska LaPermerna, så vänligen var uppmärksam på detta om du tänker använda din LaPerm till annat än rent sällskap!

Utparning:

Utparningpolicyn hos de flesta förbunden anger endast typlika huskatter (domestics), men inom brittiska GCCF gäller ett par utvalda raser istället.
Inom FIFe kommer vi oxå att ha 1-2 utvalda raser att använda, i nuläget inte klart vilka dessa blir.
I FIFe ansöker vi om utparning / kontrollavel genom det nationella förbundet.


Har du frågor om LaPerm-rasen, avel eller har du planer på att importera en LaPerm och vill komma i kontakt med någon av våra utländska samarbetspartners, kontakta Jenny Ägirsdotter. Kontaktuppgifter hittar du längst ner på denna sida

Vi för även in alla LaPermer vi kan i en databas på PawPeds, för att enkelt kunna följa linjerna bakåt, göra provparningar osv osv.
Har du en LaPerm och inte hittar den i databasen, skicka över en kopia på stamtavlan (via e-mail) till Lars Nielsen så lägger vi in den. Kontaktuppgifter hittar du längst ner på denna sida.

Uppfödare i samarbetsgruppen har möjlighet att synas på uppfödarsidan och kan även få sina kullar utlagda på kattungesidan. Man kan även annonsera om väntade kullar och planerade parningar samt söka efter fodervärd eller omplaceringshem till LaPermer.

Det finns även ett avelshaneregister för fertila hanar som är till för uppfödare i samarbetsgruppen men även privatpersoner (ej uppfödare) som vill upplåta sin LaPerm-hane för avel. Sidan ansvarar inte för att informationen är korrekt, utan förmedlar bara hanar för avel. Vi vill att hanen är blodgrupperad och PK-testad för att stå med på avelshanesidan – gäller även kommande – samt FIV- och FeLV-testad samt HCM-scannad för de hanar som är aktiva!